Jag sitter och läser en blogg och känner mig lite osäker på hur jag ska reagera. Vad bör jag känna? Är det okej att skratta och tycka att bloggerskan är rolig? Tänk om hon inte VILL vara rolig? Sitter jag här och hånar henne, fast jag inte menar det?
Men fan, mitt i all tragik tycker jag att hon är så rolig! Hon skriver bra (alltså, bara korrekt stavning och meningsbyggnad är fan svårt att hitta nu för tiden), hon berättar om en verklighet som är så främmande för mig, och hon bjuder på sig själv. Dessutom är hon snygg. Inte för att snygghet är det viktigaste när jag letar intressanta bloggar, men det är ett plus.
Här är bloggen: http://handleder.blogspot.com/
Och här är inlägget som fick mig att tjuta av skratt (ja, jag har humor som en treåring, men va fan): http://handleder.blogspot.com/2011/10/sa-kom-bajset.html
Jag känner lite att det kunde varit jag. Fast det kunde det kanske inte, för jag har inte diagnosen borderline.
Men om jag nu hade hoppat eller ramlat från en balkong på femte våningen och blivit förlamad så kanske min blogg hade sett ut som hennes. Inte fan hade jag varit en av de som glatt accepterar livet i rullstol, börjar föreläsa och startar nån fond (om inte pengarna kommer in på mitt eget konto). Fuck that shit. Eller...?
Kanske skulle jag bli världens jävla supermänniska om jag hade oddsen emot mig? God knows I love the offerkofta!
Och ja, jag dricker vin. Ecologica. Inte alls så gott som folk sagt!
Önskar egentligen att jag hade portvin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar